Ångest, ångest, ångest...

Ringde en massa telefonsamtal som genererade i ångest. Nu återstår ungefär 2 veckor och sedan är allt ett totalt blurr av ovetskap, väntan, oro och irritation. Inför torsdagen är det blandade känslor, å ena sidan har jag lust att åka ned och fullkomligt köra på så det ryker. Jag vet faktiskt att jag KAN detta, jag är till och med förbannat duktig på det. Å andra sidan är jag vettskrämd, allt nytt och ja....frågorna är hur många som helst. Massa funderingar kring allt praktiskt också....*suckar* Om jag bara visste mer än bara 2 veckor fram,...!

Nåja, 2 chanser nu. Ett av dem eller också bli det en lång vår. En jävligt lång sådan.