idag fick jag återigen höra om hur icke-stressigt, fantastiskt ,underbart, ljuvt, icke-problematiskt liv jag lever eftersom jag....*trumvirvel* -saknar barn. Jada-jada-jada..riktigt så sades det väl inte men undertonen sa allt. Det är ju helt suveränt att ANDRA människor som inte känner mig kan tala om för mig hur jag ska känna och må. Att de vet saker om mitt liv som jag SJÄLV inte vet något om.....är det inte helt otroligt?
-Otroligt korkat, det är vad det är...istället!
Ni vet _inget_ om mitt liv, hur jag mår, känner och har det, så uttalanden om det framstår bara som rent löjliga.. Herrejävlar vad trött jag är på präktiga människor som tror att dem, och BARA dem, har patent på att känna sig trötta och energilösa, för att dem har barn?!
Jag sa bara torrt att jag tror jag överlever det den dagen det kommer, och att jag väljer att leva i nuet..i MITT nu. Vad som händer i andras skiter jag fullkomligt i!
måndag 5 oktober 2009
Hoppas INTE att jag blir sån!
Upplagd av Annika kl. 08:01
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar