Tiden går inte, -den rusar!

Jag vet inte var fan tiden tar vägen. Nyss var det början på maj och nu nästa vecka är det juni...?! Helgerna är dessutom fullspäckade med saker, att göra hemma, att göra med kompisar etc. Den här helgen har varit stressig, åkte till Västerås tidigt på fredag morgon. Var nämligen bouppteckning efter mormors bortgång. Jag hade sovit så förbannat dåligt under natten,( just det.--vi sover ju i skitdåliga lånesängar just nu , -vi väntar på nya. Mer om det senare!) så när min bror hämtade upp mig vid sju så gick ögonen i kors på mig...:(

Vi tog god tid på oss och var i Västerås runt tolvtiden. Åt middag på ett underbart SteakHouse och gick sedan och lullade i affärer fram till att vår morbror mötte upp oss och så bar det iväg till bankens juristbyrå.

Fick mig med massa kul, min mormor hade närmast en besatthet - hon samlade på porslinskatter i alla möjliga utföranden. Tog några av de mest udda och fina, kan vara roliga att ha som minnen. Sedan fick jag med massa foton, på bland annat mamma :) Jag blev även förälskad i en ny tidning, en historietidning. Min morbror hade massa så jag fick med en hel packe hem =) Fick även med en liten söt hylla, jag har den i badrummet, ställt nagellacken där och mina smycken och hårsaker. Ska dock måla den vit så den matchar bänken i badrummet.

Ska _försöka_ att lägga upp foto på det.

I övrigt mår jag rätt bra. Känner mig , för en gångs skull, rätt fridfull. Jag känner framförhållning.

Ljuset i tunneln

Peppar, peppar...ta vääldigt mycket i trä men jag tror baske mig jag börjar må bättre. Jag känner mig mycket piggare fysiskt och starkare psykiskt. Har inte behövt ta något piller alls för att sova längre. SKÖNT.

dessutom har våren kommit, eller ja, den kom väl för cirka 3 veckor sedan..men ändå, -helt underbart. Man märker när våren kommer med allt sol, ljus och grönska hur mycket energi som vintern slukar av en! Jag börjar alltid "vakna" på våren, låter väl löjligt men det kvillrar liksom i maggropen på mig, jag känner mig plötsligt energisk, livfull. Får massa planer, känner mig kreativ och glad. Ljuvligt.

Varit på en promenad med Tammy, blåser något förjävligt idag men solen lyser. I skogsdungen där jag släpper Tammy så var det mer lä, satt och njöt i solen.

Nu ska jag snart försöka planera lite middag, både för idag och för de närmaste jobbdagarna.

Hörs!

Åårrgh, så störande!

Sitter som vanligt och surfar runt på olika sidor på nätet, forum bland annat. Varför i helvete kan inte folk stava ordentligt? Varför väljer folk att misshandla svenska språket när de skriver?! Okej, man behöver inte vara grammatiskt korrekt men vissa ord fattar jag inte hur folk kan få ihop, och vissa meningar också för den delen?
Ord som folk INTE kan stava till, om och om igen....:
* duscha heter det...inte dusha
* hyfsat , inte hyffsat
* ihop , inte ihopa
* inkompentent , inte inkompitent
* provokation, inte provikation
* Usch, inte urs
* Dem, inte domma

Visst, jag fattar väl att det kan röra sig om dyslexi och skrivsvårigheter, men dessa återkommer gång på gång. Jag läser varje dag inlägg där folk skriver dessa ord, fett jävla irriterande. För att inte tala om alla särskrivningar. Man kan ju se detta som en bagatell, men jag kommer av mig ideligen när jag ska läsa en text som är helt upp efter väggarna fel vad gäller stavning. Det STÖR.


Så nu fick jag sagt detta!

/ hon som lider av grav PMS idag, in case you wonder...

Förvirring råder...

Äh..vet inte riktigt var jag ska göra tankarna. Å ena hållet känns det som det kan kvitta och åt andra hållet har det betydelse. Är iaf klar över en sak och det är att jag är förjävla trött på det hela nu. Fick iaf lite annat o tänka på idag, åkte ut och köpte skor och skjorta inför begravningen. Ja, det är ju inte heller så kul att ha det framför sig men det skingrade iaf mina tankar just nu. Kom över en jättesnygg skjorta på H&M, satsar ju på plagg som går att använda annars också..inte bara på begravningen. Tycker illa om ballerinor men fick bli en sån modell iaf på skor. Fanns ju ingenting! Jättehöga klackar, skor som är trånga som sjutton, fel färger, fel modeller. Kan ju knappast komma till en begravning med blommiga tygskor och knappast komma i skyhöga leopardklackar. Så på H&M hittade jag ett par svarta ballerinor med mockaimitation med lite rynkig dekorering längst fram. De får duga alltså. Fick även inhandlat en hårklämma, nagellacksborttagning och en ny bh. Älskar KappAhl´s bh:ar! H&M kan jag inte längre handla på. Nu har vi avverkat middagen för någon timma sedan och jag funderar på att gå ut och gå en sväng....varit underbart väder idag...

Över

Det är över nu. Jag saknar ord, känslor ...allt. Det känns som om man är ihålig, att man är närvarande rent fysiskt men psykiskt någon helt annanstans. Jag gör saker, lever som vanligt men alla rörelser är mekaniska. Jag ser ingen mening i att göra något, varför ska jag anstränga mig? Göra upp planer känns helt meningslöst, jag kommer troligen inte medverka i dem. Jag kan inte fatta att jag genomgick den där prövningen. Nu är tärningen kastad och jag vågar inte titta efter vad den landade på. Ibland känns det inte som om jag vill titta på det. Att ständigt slitas i ovissheten tär på en. Man kastas mellan hopp och förtvivlan. Man väger sakerna ständigt för och emot. Man resonerar. Spekulerar. Varför ska det vara så jävla svårt att få ett svar? Den här helgen kommer bli den längsta i mitt liv. När jag hörde låten förut i radion så var det också som en slags bekräftelse, det är något som inte stämmer. Jag kan inget göra. Bara invänta det som kommer hända. Det värsta sortens vanmakt jag upplevt. Hur i helvete ska jag klara detta?

Allt går så trögt...

Jodå, än så lever jag. Senaste veckorna har varit sjukligt jobbiga. Vill ju inte outa allt jag genomgår eftersom jag dels mår dåligt över det och dels anser att det är för privat. Kan säga dock att jag är så less på att vänta på mkt i vården. För varje undersökning/moment så ska man vänta. Först vänta på själva undersökningen och sedan vänta på svaret. Jag fattar väl att det är samma för alla men det hjälper inte mig just nu. Jag skiter i om så folk får vänta i flera år ( överdrift...jag vet ! ) för jag är så less på detta. DÖLESS på detta. Kan iaf säga att mitt blodvärde och mitt infektionsvärde ( CRP ) är helt utan anmärkning. De var tydligen helt bra.......känns gott det iaf. Väntar nu på 2 sorts undersökningar. Den ena har jag blivit remitterad till för en månad sedan men eftersom mina symtom och mitt tillstånd inte ( tydligen..??) talar för något allvarligt så är det inte prioriterat vilket gör att det säkerligen kommer ta lång tid innan jag får någon tid. Andra undersökning är mer som ett test och ska göras hemma och lämnas in. Suck...säger jag bara! Det är och har varit så mkt känslor som rusar amok i mig. Oro, rädsla, nervositet, förväntan, förhoppningar. Massor! Ovanpå allt så har den sista tiden också kantats av en jävlig PMS + rejäl mens så jag har varit så himla arg. Tappar tålamodet för minsta lilla och känner mest för att strypa en kattunge eller nåt ( innan någon får panik nu, så NEJ , jag lär aldrig kunna skada ett värnlöst djur...det fattar ni väl?! ) Idag fick jag dessutom se att tydligen sommartid inträtt....? Argh....Fick ställt om alla klockor nu iaf. Jag vet inte när eller om jag ens fortsätter blogga. Det märker ni.

Still a mess, but I am trying!

Ja, det är fortfarande upp och ned på mkt hos mig. Vet inte när jag får ordning på det. Om jag överhuvudtaget får det. Känns inte speciellt ljust nu.....

Jag sitter vid datorn och känner mig irriterad nu, alla bloggar jag läser (nästan alla ) vägrar ju uppdatera?

Vadå? Jag gör inte det heller? Nehej? Och?

/Fröken Dubbelmoral har talat.